theAussieSvensk

A Swede in Aussie land


2 Comments

Sweden, you fool.

Suck. Jag vet inte vad jag ska säga, var jag ska bli av. Vad har hänt med Sverige? Jag brukade känna stolthet över att säga att jag är från Sverige när någon frågade var jag kom ifrån, och de svarade ”åh, det är ni som har så himla bra välfärdssystem!” eller ”åh, det är ni som klarade er undan finanskrisen!”

För helt ärligt, så är det precis det folk säger. Men nu vet jag inte längre om jag kan stoltsera med att komma från världens bästa land. För skulle verkligen världens bästa land bestämma sig för att plötsligt ge upp att vara världens bästa land? Skulle världens bästa land verkligen ge världens bästa regering och världens absolut bästa finansminister sparken? Jag tror faktiskt inte det.

Och skulle världens bästa land lägga 13 procent(!) av sina röster på rasister? Verkligen inte.

Det spelar ingen roll att du som röstar på Sverigedemokraterna säger att du inte är rasist eller homofob, för om du har röstat för att de ska komma in i riksdagen och styra landet så sympatiserar du också med deras åsikter. Det är inga åsikter man enkelt kan förbise, som att snus ska/inte ska förbjudas av EU.
Sedan spelar det inte heller någon roll att du säger ”ja, men utlänningar röstar ju också på SD”. För det första så kan ”utlänningar” också vara rasister, och för det andra så är de inte ”utlänningar” – de är invandrare, och svenskar. En utlänning är en medelsvensson på sin årliga, typiska, alltid-likadana-semester till Kanarieöarna, för en utlänning är någon som besöker ett annat land – någon som inte bor där. Tony Blair är en utlänning i Sverige. Den där läkaren från Läkare utan gränser är en utlänning i Liberia. Och jag är en utlänning här i Australien (för trots att jag bor här är jag inte folkbokförd här).

Alla ni 97 procent som de senaste dagarna framkom var fullkomligt nöjda med sin tillvaro, var tusan höll ni hus under valet?! För om man är fullkomligt nöjd, varför vill man då ändra på någonting som funkar så sjukt bra? Varför ändra det till något, som GARANTERAT, kommer att bli sämre?

Just nu känner jag mig mest förvirrad. Framför allt för att ingen verkar ha en aning om hur det här ska gå ihop. Förtvivlandet verkar mest dansa mellan allas ögonbryn. Och utanför Sveriges gränser skrattar världen åt vår dumhet.

På ett sätt är jag glad att jag inte befinner mig i Sverige det närmaste året…
__________________________________________________________________________________________________

Sigh. I don’t know what to say, where to go. What has happened to Sweden? I used to feel pride when I said I was from Sweden if someone asked me, and they said “oh, you’re the guys with such an awesome welfare system!” or “oh, you’re the guys who got out of the financial crisis!”

Because honestly, that’s exactly what people say. But now I’m not sure I can take pride in coming from the world’s greatest country anymore. Because would the world’s greatest country suddenly decide on giving up being the world’s greatest country? Would the world’s greatest country really sack the world’s greatest government and the world’s absolute greatest Minister for Finance? I really don’t think so.

And would the world’s greatest country really put 13 percent(!) of their votes on racists? Definitely not.

It doesn’t matter that you who votes for the Sweden Democrats say you’re not a racist or a homophobe, because if you voted them into the parliament to rule the country, then you also sympathise with their opinions. And those opinions are not something you can just overlook, such as if Swedish snus (a type of tobacco) should or shouldn’t be banned by the EU.
And then it doesn’t matter that you claim “foreigners vote for the Sweden Democrats too!”. First of all, “foreigners” can be racists too, and second of all, they’re not “foreigners” – they’re immigrants, and Swedes. A foreigner is the typical Swede who goes on their typical, yearly, always-the-same-vacation to the Canary Islands, because a foreigner is someone who is visiting another country – someone who doesn’t live there. Tony Blair is a foreigner in Sweden. That doctor from Doctors Without Borders is a foreigner in Liberia. And I’m a foreigner here in Australia (even though I live here, I’m not a registered citizen).

All of the 97 percent of the Swedish population that in the last few days have claimed to be completely satisfied with their lives, where the heck were you during the election?! Because if you’re completely satisfied with things the way they are, then why would you want to change something that works so incredibly well? Why change it into something that is GARANTUEED to be worse?

Right now I’m just feeling confused. Mostly because no one seems to have a clue on how to make this work. Despair seems to dance in everyone’s eyes. And outside Sweden’s borders, the world is laughing at our stupidity.

In a way I’m kind of glad that I’m not gonna be in Sweden for the next year…

Advertisements


2 Comments

“Is Australia under attack?!” “No, it’s just a bird.”

Jag har fått höra att det här i Australien finns en särskild tid på året som kallas magpie season. Ni skulle aldrig kunna gissa vad det är.
Men det ska jag tala om för er!
Tänk er en varm, skön vårdag. Det är september och våren har precis börjat rulla in med allt vad det innebär – det vill säga minst 27 grader varmt. Du spatserar ner för gatan en härlig förmiddag, minding your own business, kanske med ett par hörlurar i öronen med världens bästa musik på hög volym. Förbi dig flyger cyklarna i en alldeles för hög fart för att det ska vara säkert för någon av oss. Du tittar upp och skrattar för dig själv och tänker “tokiga australienare, nu har de minsann börjat smycka sina hjälmar också!”. Ungefär så här:
I’ve been told that there’s a special time of year here in Australia known as the magpie season. The non-Australians of you could never guess what it is. But I will tell you what it is!
Imagine a nice, hot spring day. It’s September and spring has just started rolling in with all it’s glory – that is at least 27 degrees (celsius, Americans. Celsius!) over the day. You’re strolling down the street one lovely morning, minding your own business, perhaps with a pair of headphones in your ears with the world’s greatest music on high. A bunch of bikes come flying past you with a speed way to high to be safe for anyone. You look up och laugh to yourself, thinking “crazy Aussies, now they’ve even started decorating their helmets!”. Kind of like this:

cyclist

Intet ont anande fortsätter du ner för den cementerade gången i parken. Plötsligt känner du ett vinddrag och när du vänder dig om möts du av det här:
Unsuspecting, you continue down the cemented foot path in the park. Suddenly, you feel a strong breeze and as you turn around, this is what you see:

magpie (or maybe this) magpie 2

Just det.
DJÄVULENS BEVINGADE AVKOMMA.
Jag skojar inte ens.

Så här är det, va. Varje år, ungefär mellan september till slutet av november eller så (om vi har otur, och om jag har förstått det rätt), drabbas Australien av magpies. Missförstå mig inte, de finns här hela året om, men den här tiden på året är när de slår till. Dessa redan så hemska och skräckinjagande fåglar blir ännu värre och har oss alla trampandes på tå av rädsla av att bli upptäckta och överfallna. För jag menar verkligen allvar när jag säger att de ATTACKERAR dig. De flyger mot dig och antingen flaxar, eller i värsta fall, hackar dig i huvudet. Endast av den anledning att du just den dagen hade oturen att gå förbi just deras massiva träd där de bestämt sig för att lägga ägg. Och nej, det är ju knappast så att jag klättrar i trädet och försöker riva ner boet och äta äggen. Du gick bara lugnt och städat förbi, i den egen lilla värld, när den elaka fågelnjäveln tyckte att du var i vägen.

Jag säger bara en sak: jag är livrädd. Då menar jag verkligen rädd för mitt liv. Tänk om den rödögda djävulsfågeln faktiskt hackar på mig tills jag dör? Det skulle kunna hända.

Eller så har jag bara sett Hitchcock’s “Fåglar” en gång för mycket…
__________________________________________________________________________________________________

That’s right.
THE BEWINGED SPAWN OF THE DEVIL.
Not even kidding.

This is how it is, right. Every year, approximately between September and the end of November (if we’re lucky, and if I’ve got my facts straight), Australia is hit by magpies. Don’t get me wrong, they’re here all year round, really, but this time of year is when the strike. These already horrible and frightening birds get even worse and have us all tipping on our toes out of fear of being noticed and attacked. Because I’m serious when I say that they ATTACK you. They’ll swoop you and flap their wings or, worst case scenario, they’ll pick your head. Only because you, that very day, was unlucky enoguh to walk past their massive tree where they decided to lay their eggs. And no, it’s not like your climbing the tree trying to tear the nest down and eat the eggs. You’re just peacefully walking past, in your own little world, when that vicious SOB thought you were in the way.

I’ll say this: I’m scared shitless. And by that I mean scared for my life. What if that redeyed devilsbird actually hack me until I die? It could happen.

Or maybe I’ve just seen Hitchcock’s “The Birds” one too many times…


Leave a comment

Whale watching!

On Saturday my amazing man took me whale watching as part of my birthday gift! And and I can only say wow, what an experience! It was so surreal to see these massive, 45 ton creatures throw themselves out of the water, straight up in the air, just to splash around and have some fun. And to see them “wave” at us, swim upside down, swim up right next to the boat and also to splash their tail fins around. So cool! On top of that a group of about 15-20 dolphins came by to say hi as well. An incredible day out on a great boat with some of the coolest animals on this planet.
Unfortunately, because of some poor planning from the company providing us with this amazing day, lunch was served in the middle of the whale “show”, so I didn’t manage to get any photos of the whales coolest “trick” – that is when they thorugh themselves up in the air and then splashed back down. Honestly, I was a little bit too busy actually watching the whales with my own two eyes, so I never managed to get that many good photos. But below is a little (poor) collection for you to enjoy! And for those of you who aren’t from Australia, if you ever come to here, go whale watching!! For those of you who are already here, what are you waiting for?!
__________________________________________________________________________________________________

I lördags tog min fantastiska man med mig på valsafari som en del av min födelsedagspresent! Och jag kan bara säga, wow, vilken upplevelse! Det var så overkligt att se dessa massiva, 45 ton varelser slänga sig upp ur vattnet, rakt upp i luften, bara för att skvätta omkring och ha roligt. Och att se dem “vinka” åt oss, simma upp och ner, simma upp precis intill båten samt slå deras bakfenor i vattnet. Så häftigt! Ovanpå det kom även en grupp på 15-20 delfiner förbi och sa hej. En fantastisk dag ute på en schysst båt med några av planetens häftigaste djur. Tyvärr, på grund av lite dåligt planerande från företaget som tog med oss på denna fantastiska dag, serverades lunch mitt i valarnas “show”, så jag lyckades inte få några foton på deras coolaste “trick” – alltså när de slängde upp sig ovanför vattenytan. Ärligt talat, så var jag lite för upptagen att faktiskt titta på dem med mina egna ögon, så jag lyckades aldrig fånga särskilt många kanonfoton. Men nedan får ni en liten (knaper) kollektion att njuta av! Och för de av er som inte är i Australien, om ni någonsin kommer hit glöm inte åka på valsafari! För de av er som redan är här, vad väntar ni på?!

SAM_7123     SAM_7168
Our first spotting                                                                       Two in a row

SAM_7191     SAM_7203
                                  The dolphin bunch                                   Don’t know if you can see it, but this one’s upside down

SAM_7219     SAM_7207
                                                                                                       Oh, hello!

SAM_7267     SAM_7277
I’d like to call him curious George.                                               A litte wave good bye…

 


2 Comments

“Working 9 to 5, nah nah nah nanah nananah”

Ja, kanske inte riktigt, men summa summarum: jag har fått jobb! Yay 🙂
Börjar på onsdag för lite träning i två dagar, sen är det bara att tuta och köra! Känns riktigt välbehövligt nu, för oavsett hur skönt det är att ha obegränsat med semester, så är det ändå kul att få komma ut och jobba lite och träffa folk och prata med jobbarkompisar och andra, okända, människor. Ska jobba i en klädesbutik för barn och just att det är med barn ser jag riktigt fram emot! Ääälskar ungar!
Annars har jag ju provat på klädesaffär innan och tyckte det var ganska drygt, men det känns som att det här är helt annorlunda, för dels är butiken typ tio gånger mindre än den jag jobbade i i London och dels så verkar tjejerna här tio tusen gånger trevligare! Så vi ska nog kunna komma riktigt bra överens. Och så, som sagt, är det kläder för barn. Vem gillar inte barn, liksom? De är ju urgulliga!

Så fortsättning följer, gott folk!

_______________________________________________________________________________________________________

Well, maybe not quite, but I did get a job! Yay 🙂
I’m starting Wednesday för two days of training, and then I’m good to go! This is so well-needed right now, because no matter how comfortable it is to have unlimited vacation, it’s still nice to get out there and work a little and meet some people and talk to co-workers and other, unknown, people. I’ll be working in a clothing store for children and that fact that it’s for children is really exciting! I looove kids!
Even though I have worked in a clothing store before and didn’t think it was really awesome, I still feel this will be totally different. The store is like ten times smaller than the one I worked in in London and also, the girls here seem to be ten thousand times nicer! So I’m sure we’ll get along perfectly. And also, like I said, it’s clothes for kids. And who doesn’t like kids? They’re totally adorable!

So to be continued, folks!


Leave a comment

Happy birthday to me, happy birthday to me!

Yay, it’s my birthday today! One of the two best days of the year (the other one being Christmas, of course)! I’m sitting here full of laughter, not only because of how much I love celebrating my birthday, but mainly because of one thing: cake. My cake. The cake I have made today. I’m telling you…

It’s the ugliest cake I have ever made in my entire life! It might even be the ugliest cake I have ever laid my eyes upon! It’s so ugly, I couldn’t even bare myself to post a picture of it. My reputation as a pretty decent baker would be completely ruined.
That’s how bad it is.

But you know, I blame it all on cream. That’s right – cream. Australia’s cream to be more precise. Because I am now absolutely certain that Australia’s cream (or maybe it’s the cows?) has got something against me. Somewhere around 6 out of 7 times when I have attempted to whip cream it has turned into something… I dont even know what to call it. It’s not cream, anyway. It gets watery and lumpy. And no matter if I try adding non-whipped cream to even it out, it just does not work. Also, the cream in this coutry is almost yellow. Yellow?! What is that? Cream is supposed to be white!

Anyhow. I haven’t tasted the cake yet, but if I’m lucky (and if my dear partner is lucky), at least it’ll taste good. But let’s be honest here: I wouldn’t be surprised if it tastes the way it looks. Because every freakin’ step of the way something went wrong. If it wasn’t the custard cream with raspberries, it was the lemon curd, and then it was the icing bag thingamajig…

But you know what? I actually don’t care. Even if it would end up tasting like… hmm, let’s see… Vomit? it still wouldn’t be able to ruin my day one bit.

That’s right, because it’s my birthday.

And I got some beautiful and lovely and yummy gifts. So worst case scenario, we’ll just eat chocolate or awesome Swedish candy instead!

(And by the way, if anyone has an answer/solution to my cream issues, please share it with me!!)

– Desperate cake-/dessert-/cookie-/food monster

 

20140901_200658
Awesome Swedish (most of it, anyway) chocolates and candies. Yes, this little piggy is gonna get faaat (and full of pimples!
Good thing I already have a man who loves me for my inside and not for my beautiful face, hehe…)

_______________________________________________________________________________________________________

Yay, det är min födelsedag idag! En av de två bästa dagarna på året (den andra är givetvis julafton)! Jag sitter här full i skratt, inte bara för att jag älskar att fira min födelsedag, utan mestadels på grund av en enda sak: tårta. Min tårta. Tårtan som jag har gjort idag. Alltså, jag säger bara…

Det är den fulaste tårtan jag någonsin gjort i hela mitt liv! Det kanske till och med är den fulaste tårtan jag någonsin sett! Den är så ful att jag inte ens kunde med att lägga upp en bild på den. Mitt rykte som en ganska duktig bagerska skulle vara för evigt förstört.
Så illa är det.

Men vet ni, jag skyller allt på grädden. Just det – grädden. Australiens grädde, för att vara mer exakt. För jag är nu helt säker på att Australiens grädde (eller är det kanske kossorna?) har någonting emot mig. Någonstans runt 6 av 7 gånger när jag har försökt vispa grädde har det förvandlats till något… Ja, jag vet inte ens vad jag ska kalla det. Det är inte grädde i alla fall. Det blir alldeles vattnigt och klumpigt. Och oavsett hur mycket jag än försöker med att lägga till lite mer ovispad grädde att röra ut det hela med, så blir det ingen bättring. Dessutom så är grädden i det här landet nästan alldeles gul. Gul?! Vad menas med det? Grädde ska vara vit!

Hur som helst. Jag har inte smakat tårtan än, men om jag har tur (och om min kära partner har tur), så smakar den i alla fall gott. Men i ärlighetens namn skulle jag inte bli förvånad om den smakar precis som den ser ut. För varje steg på vägen gick någonting fel. Om det inte var vaniljkrämen med hallonen, så var det lemon curden, och sen var det spritspåsen…

Men vet ni vad? Jag bryr mig faktiskt inte. Även om den skulle råka smaka som… hmm, låt mig tänka… Spya? så skulle det fortfarande inte kunna förstöra min dag ett endaste dugg.

Just det, för att det är min födelsedag!

Och jag har fått vackra, underbara och mumsiga presenter. Så det värsta som kan hända är väl att vi får äta choklad eller sjukt gott svenskt godis istället!

(Och förresten, om någon har ett svar/lösning på mina gräddproblem, snälla dela med er till mig!!)

– Desperat tårt-/efterrätts-/kak-/matmonster.