theAussieSvensk

A Swede in Aussie land


1 Comment

Be brave.

Ibland slår det mig hur modiga människor är. Inte bara med “stora” grejer, som när en man hoppar framför ett tåg för att rädda en annan, för honom okänd, människas liv. Men även när det gäller saker som kan verka helt vardagliga. Men ofta är det de minsta handlingarna som är de största. Som kvinnan på bussen som håller sin fru i handen. Om inte det är ett ställningstagande och något som inspirerar folk, så vet jag inte vad som skulle kunna göra det. Eller varför inte de små barnen som går till sin första skoldag. Tonåringen som reser till andra sidan jorden. Mannen som ställer den stora frågan och kvinnan som säger ja.

Men å andra sidan är det väl hela anledningen till varför vi är här, eller hur? För att göra allt det där som skrämmer oss. För den där känslan du får av att göra något som en gång skrämde dig, det är det som verkligen får oss att känna oss levande.
Det är också då man inser att det trots allt inte var så farligt – att vi verkligen kan göra allt vi vill. Och det är då vi verkligen lever.
_______________________________________________________________________________________________________

Sometimes it hits me how brave people are. Not just with the “big” things, like when a man jumps in front of a train to save another, to him unknown, person’s life. But also when it comes to the things that can seem like everyday things. But it’s often the smallest actions that are the biggest. Like the woman on the bus holding her wife’s hand. If that’s not a statement and something that inspires people, than I don’t know what would. Or why not all those little children going to their first day of school. The teenager travelling to the other side of the planet. The man who pops the big question and the woman who says yes.

But then again, that’s the whole reason we’re here, isn’t it? To do all those things that scare us. Because that feeling you get from doing something that once scared you, that’s what truly makes you feel alive.
It’s also then that you realise that it wasn’t so bad after all – that we really can do anything we want. And that’s when we will truly live.

Advertisements


1 Comment

Whenever I’m sad…

I just stop being sad and laugh along with the kookaburra instead.

 

Yes, I’m sort of obsessed with this bird. Maybe because it’s the only cool bird in the world. Maybe because it’s got a nice hairdo. Maybe because it can genuinely make me laugh, even when I’m feeling a little down.
Ja, jag är lite besatt av den här fågeln. Kanske för att det är den enda coola fågeln i världen. Kanske för att den har en häftig frilla. Kanske för att den uppriktigt kan få mig att skratta, även om jag känner mig lite nere.

(But I totally don’t sit around and wait for it’s laughs to go off in the beginning of the day, and then again at the end of the day. Not at all… Hehe.)
(Men jag sitter inte alls och väntar på att den ska börja skratta i början av dagen och sedan även i slutet av dagen. Inte alls… Hehe.)

Here’s why this bird is so awesome:
Här ser ni varför den här fågeln är så häftig:

and also:
och här:

 

So cool. And hilarious. You can not walk past a tree when a kookaburra is laughing and not laugh yourself. I can’t, at least. Best part: when one kookaburra starts laughing, all the other ones join in – from tree to tree – like a travelling laugh.
Så cool. Och sjukt rolig. Man kan inte gå förbi ett träd när en kookaburra skrattar utan att skratta själv. Jag kan inte det iaf. Bäst av allt: När en kookaburra börjar skratta, hänger alla de andra på – från träd till träd – som ett färdandes skratt.

Here are some pics from a while back when we were in Toowoomba, and to my enormous joy were visited by not one, not  two, but FOUR kookaburras at the same time, in the same tree. I was thrilled (and maybe a bit silly). I even got to feed them some minced beef. Yay!
Här är några bilder från ett tag tillbaka när vi var i Toowoomba, och till min enorma glädje besöktes av inte en, inte två, utan FYRA kookaburras på samma gång, i samma träd. Jag var överlycklig (and kanske lite löjlig). Jag fick t.o.m mata dem med lite köttfärs. Yay!

(But that didn’t totally make my whole day. Not at all… Hehe.)
(Men det gjorde inte alls hela min dag. Inte alls… Hehe.)

SAM_7027

 

SAM_7031

SAM_7034

SAM_7033

SAM_7042


Leave a comment

Doppelgangers!

I have obviously come to the land of doppelgangers and look-a-likes! It’s awesome! And oh, so freaky…But I have, at least about six or seven times since I got to Australia, had to turn around or look twice at someone because they have looked exactly like a friend or acquaintance from Sweden or some of my friends in the US or UK. Really weird. And those people I’ve walked past and stared at have probably found me a bit creepy for staring at them, hehe. Oh well, that’s me, Australia will have to deal with it too!
What a freaky thought, though. What if everyone has a doppelganger on the other side of the globe?

Can’t wait to meet me someday!

_______________________________________________________________________________________________________

Jag har uppenbarligen kommit till landet av dubbelgångare och look-a-likes! Det är toppen! Och oj, så freaky… Men jag har, åtminstone 6-7 gånger sedan jag kom hit, fått vända mig om eller titta en extra gång på någon för att han eller hon sett precis ut som en vän eller bekant hemma i Sverige eller i USA eller England. Sjukt skumt. Och de som jag gått förbi och stirrat på har säkert tyckt att jag har varit lite creepy, hehe. Oh well, sån är jag, Australien får också lära sig att leva med det!
Vilken sjuk tanke, dock. Tänk om vi alla har en dubbelgångare på andra sidan jorden?

Längtar tills jag får träffa mig själv någon dag!


2 Comments

This world is driving me crazy…

It is such a first world problem, really… But we’ve had no internet (and no TV – not that that’s a big loss, though) since we moved into our apartment. And it’s been eleven days.

ELEVEN DAYS. WITHOUT INTERNET.

I’m starting to feel a little bit like Jack Nicholson’s character in The Shining: All work and no play makes Jo a dull girl.
But to be completely honest, it’s been nice. Quiet and sometimes boring, but mostly quite peaceful. On the down side, though, it really feel like you’re not keeping up with the world, like you’re missing out on EVERYTHING that’s going on – be it among your closest friends or on the other side of the globe. Oh, wait, my closest friends are on the other side of the globe…! He he
Anyway, I’ve been trying hard to work (that is write), but on that end I’ve been driving myself crazy. In the meantime I’ll just stick to my book and keep thinking of how it’s my birthday in two weeks and two days. Awesome!

(For those of you who don’t know, I’m one of those people who stays a child for the rest of their lives and loooooves their birthday. Because it’s my day, and no one elses. That’s why.)

Peace out, peeps. xx
_______________________________________________________________________________________________________

Det är ett riktigt i-landsproblem egentligen… Men vi har inte haft något internet (och inte heller någon tv – inte för att det är någon större förlust, dock) sedan vi flyttade in i lägenheten. Och det har gått elva dagar.

ELVA DAGAR. UTAN INTERNET.

Jag börjar känna mig lite som Jack Nicholsons karaktär i The Shining: All work and no play makes Jo a dull girl.
Men för att vara helt ärlig, så har det varit skönt. Tyst och ibland tråkigt, men mestadels ganska fridfullt. Nackdelen är att det känns som om man inte riktigt hänger med världen, som om man missar precis ALLT som pågår – om det så är bland dina närmaste vänner eller på andra sidan jorden. Men åh, vänta, mina närmaste vänner är ju på andra sidan jorden…! Hehe
Hur som helst, så har jag försökt jobba hårt (dvs. skriva), men på den fronten har jag drivit mig själv till vansinne. Under tiden ska jag bara hålla mig till min bok och fortsätta tänka på att det är min födelsedag om två veckor och två dagar. Underbart!

(För de av er som inte vet det, så är jag en sådan person som fortsätter vara ett barn för evigt och äääälskar att fylla år. För att det är min dag och ingen annans. Därför.)

Peace out, peeps. xx


Leave a comment

Oh, the beauty…

För en helt vanlig, svensk tjej som mig är det något otroligt och märkligt hur man kan köra ca 1 timme från en storstad och plötsligt finna sig själv i en regnskog. Helt fantastiskt! Jag har vuxit upp med att tro att man måste ta sig djupt in i Afrika eller Sydamerika för att få chansen att upptäcka det där absolut yttersta gröna som man inte finner någon annanstans. Givetvis är jag van vid skog, och jag är van vid att ha den nära, men en regnskog är något annat. Exotiskt, förstås. Men det är också något med luften, fuktigheten, träden, alla djuren som gömmer sig någonstans där inne, men som man inte kan se. Det är mystik på skogsnivå. För det finns inget som liknar den sortens mystik. Regnskogen kan samtidigt på ett sätt jämföras med de djupaste skogarna i Sverige. Och det kanske är därför jag fascineras av den – det känns lite som det där spännande man kände när man var barn och man befann sig i den tysta, men samtidigt visslande och vinande skogen. Långt från allt, men ändå inte. Man känner sig liten. Särskilt när man står på en skywalk (en slags byggd bro) ca 20 meter upp i luften och trots det sträcker sig träden 20 meter ovanför dig. Det är fantastiskt och magiskt och helt underbart. Jag älskar vår jord, här finns verkligen allt att upptäcka! (PS. Kolla in de vackra bilderna av skogen nedan!) _______________________________________________________________________________________________________ For a very ordinary Swedish girl like me, there’s something so incredible and strange how you can drive about an hour from a big city and suddenly find yourself in a rainforest. Absolutely amazing! I grew up thinking that you have to go to the deepest of Africa or South America to get the chance of discovering that very ultimate green that you can’t find anywhere else. Of course I’m used to the forest and having it nearby, men the rainforest is something different. Exotic, obviously. But there’s also something about the air, the humidity, the trees, all the animals hiding somewhere in there, but that you can’t see. It’s mystique on forest level. Because there’s nothing quite like that kind of mystique. The rainforest could at the same time be compared to the deepest of forests in Sweden. And maybe that’s why I’m fascinate by it – it feels almost like that exciting feeling you felt as a child when you found yourself amongst the quite, but at the same time whistling and whining forest. Far away from everything, but yet not. You feel small. Especially when you’re standing on a skywalk, about 20 metres up in the air and despite that the trees reaches another 20 metres above you. It’s fantastic and magical and so wonderful. I love our Earth, there’s absolutely everything to discover!

(PS. Have  look at the beautiful pictures below!)

SAM_7059 SAM_7074 SAM_7084 SAM_7099 SAM_7101 SAM_7105


3 Comments

Welcome to Château Neilan-Rosberg!

So, as of Tuesday we are officially moved into our new unit in Greenslopes! We couldn’t be happier with the place and the location. It’s an amazing unit with lots more space than we actually need (but since when can you ever have too much space, right?) and it’s just simply marvellous. It’s a bit spartanly decorated atm, since we actually have to get everything new, starting from scratch. But that’s fine – as long as we have a bed to sleep on (thanks to IKEA) and a fridge to keep our food in (thanks to some lovely, generous friends!), I’m as happy as one can be!
So far there has been quite a few trips to IKEA – so to the point where I’m almost a little tired of it. But on the other hand it always does feel a little bit like coming home, with all the Swedish names of the things and furnitures (like GOSA the pillows or the pillowed heart HJÄRTA), the Swedish chocolate brand Marabou (that’ll cost you $9 dollars for a 200 g bar here in Australia, but would’ve cost you about $2.50 in Sweden!), the herring, the lingonberry jam and the cinnamon buns (kanelbulle in Swedish). And believe it or not, but the IKEA store here in Brisbane looks EXACTLY like the store in my little home town Helsingborg in Sweden. Seriously. It’s almost a bit freaky…

Anyway, stay tuned for changes that’ll certainly come within the near future! Have a look at the pictures below in the meantime.

_______________________________________________________________________________________________________

Så, sedan i tisdags har vi officiellt flyttat in i vårt nya hem i stadsdelen Greenslopes! Vi är så nöjda med lägenheten och läget av den. Det är en underbar lägenhet med mycket mer utrymme än vi egentligen behöver (men sedan när kan man egentligen ha för mycket utrymme, eller hur?) och det är bara helt enkelt fantastiskt. Stället är lite spartanskt inrett för tillfället, eftersom vi faktiskt måste skaffa allting nytt, börja om från början. Men det är lugnt – så länge vi har en säng att sova på (tack vare IKEA) och ett kylskåp att förvara vår mat i (tack vare underbara, generösa vänner) så är jag så lycklig en människa kan vara!
Hittills har det blivit ett antal rundor till IKEA – så pass att jag nästan tröttnat på det. Men det känns å andra sidan alltid lite som att komma hem, med all svenska namn på deras grejer och möbler (som GOSA-kuddarna och hjärtkudden HJÄRTA), Marabou-chokladen (som kostar $9 för 200 g här – det är ca 60 kr!), sillen, lingonsylten och kanelbullarna. Och tro det eller ej, men IKEA varuhuset här i Brisbane ser EXAKT ut som varuhuset hemma i lilla Helsingborg. Helt allvarligt. Det är nästan skrämmande…

Hur som helst, håll er uppdaterade med förändringar som säkerligen kommer inom den närmaste framtiden! Ta en titt på bilderna nedan under tiden.

SAM_7044
Living room and part of the big balcony.

 

SAM_7045
Kitchen, including a hint of the largest fridge I’ve ever seen.

 

SAM_7047
Hey, at least we have the matress!

 

SAM_7049
Newly renovated bathroom with an awesome shower!


2 Comments

Busy bee

That’s been me lately – a real busy bee! But the good news is that we’ve got an apartment! Last Saturday we drove around checking out a whole bunch of apartment, but was immediately drawn to the first one we saw. So we applied for it straight away and last Monday the real estate agent called and told us it was ours. So on Thursday we signed the lease and picked up the keys and could move in! But because of really bad timing, Sean’s been working all weekend, so we’ve only been able to move in sort of “half-way”. But we’ve only got the fridge and the couch left now, which we’ve got all set for tomorrow, with the help of a couple of movers. By the way, it’s completely stupid and ridiculously unnecessary that you hav to bring your own fridge to your apartment here in Australia, unlike from Sweden where there’s actually always a fridge already in the unit. You sure start appreciating the simple things sometimes!

Other than apartment fixing stuff, I’ve been trying to write as much as possible and so far I’ve sent in one short story for a summer competition. So cross a finger or two for me! At least my mum thought it was good, hehe!

And on Saturday I went to my first ever hen’s night! As long as anything involves party, drinks, good food and/or dancing I’m in! And it was a lot of fun, with just a group of girls. That’s well-needed sometimes 🙂 At the end there was just two of us left, though, so the night ended at McDonald’s (or Mackas as they call it here) drive-in, with our private driver.

It’s time for me to “wander” on, but I promise it won’t be 1 ½ weeks until the next post! Kisses and hugs!

_______________________________________________________________________________________________________

Det har varit jag på sistone – ett busy bee! Men de goda nyheterna är att vi fått lägenhet! Förra lördagen var vi runt och tittade på ett helt gäng lägenheter, men fastnade genast för den första vi såg. Så vi ansökte med detsamma och i måndags ringde de och sa att den var vår. I torsdags skrev vi kontraktet och hämtade nycklarna och kunde flytta in! Men pga lite dålig tajming så har Sean jobbat i helgen, så vi har bara kunnat flytta lite halvt.  Men nu är det mest kylskåpet och soffan kvar, vilket vi skaffat flytthjälp för tills imorgon. För övrigt är det totalt dumt och onödigt och jobbigt att man måste ta med sitt eget kylskåp här, till skillnad från i Sverige där det faktiskt redan står ett i lägenheten. Man lär sig uppskatta de enkla grejerna!

Utöver lägenhetsfix så har jag försökt skriva så mycket som möjligt och har än så länge skickat in en novell till en sommartävling. Så håll gärna en tumme eller två för mig! Min mamma tyckte iaf att den var bra, hehe 😉

Och i lördags var jag på min första möhippa – eller  hen’s night/”hönkväll”! Så länge någonting involverar fest, drinkar, god mat och/ dans så är jag laddad!  Och det var riktigt kul, med ett gäng bara tjejer. Sånt behöver man ibland 🙂 Till slut var det bara två av oss kvar, dock, så kvällen slutade på McDonald’s (eller Mackas som de kallar det här) drive-in, med privat taxiförare.

Nu ska jag ”vandra” vidare, men jag lovar att inte dröja 1 ½ vecka tills nästa inlägg 😉 puss o kram!